7 år och så himla glad

Söndag. Födelsedag.
Han står framför spegeln senare på kvällen. "Men mamma, jag ser ju ut som igår. Men mamma, det ser inte ut som om jag har växt nånting". Säger min nyblivna sjuåring som trodde att att skulle växa minst 20 cm under natten. Som tänkte att man blir stor direkt när man fyller 7.

Vi börjar dagen med smoothie och jordgubbar. Både i och på sängen... Och ett gäng barn som är lika presentnyfikna som födelsedagsungen. Solen skiner och sjuåringen är gladast i hela världen.
Ett par timmar senare blir det storfika i trädgården. Han har valt fika. Scones med marmelad, cookies och marängtårta med jordgubbar.









Vinden blåser ut ljusen, så ljusblåsaren får blåsa sina ljus inomhus.


Festglada kusiner fullproppade med socker, solsken och barfotaspring.


När gästerna åkt hem åkte vi på simskoleavslutning. Och han fick sina märken till sist, min modige lille skrutt, som har kämpat så med sin doppahuvudet-skräck, trots att han har varit både rädd och ledsen. Och ni skulle sett honom, hur stolt han var när han satte märkena på sin tröja och skuttade hemåt med hoppsasteg.
Min fina unge. Som har ett hjärta av guld.
Det är fint att fylla 7.